måndag 20 januari 2014

Livet kommer emellan

Jag har missat en dag i utmaningen och kommer missa en dag till, koner ta igen dem med råge ;)

lördag 18 januari 2014

018. Hiss & Diss - Filmer

Hiss

Som ni kanske har märkt så har jag inget stort filmintresse och har svårt att skriva en hiss om filmer, men det är klart filmer som är lagom långa och som slutar bra dvs man känner sig nöjd med slutet på filmen, det är hissfilmer. 

Diss

Helt klart filmer som har helt ologiska slut, eller där man känner sig nedstämd, arg, bitter eller rent av frustrerad när man har sett klart den och man vet att det inte kommer bli någon fortsättning. Filmer som är långtråkiga och sega är heller inga höjdare. 

fredag 17 januari 2014

017. Tipsa om vad du vill som har med film att göra

Här kommer mina filmtips:
  • Titta inte på läskiga filmer när ert filmsällskap har kli i näsan, man får nämligen inget stöd alls när man behöver låna en hand för att hålla för ögonen på sig samtidigt som man håller för sina öronen.
  • Titta inte på läskiga filmer och ha lamporna släckta samtidigt ha altandörren öppen, man blir skiträdd när grannens katt kommer in genom dörren och står där i mörkret och tittar på en.   
  • Titta inte på läskiga filmer punkt!
  • Ta inte era nya sandaler till bion om det finns risk för att det blir regn och du har pms, risken finns att ert filmsällskap som består av sambo och sambos bror får utstå en hel del skrik, gråt och tannagnisslan över förstörda sandaler som helt magiskt var lagade när de hade fått torka. 
  • Titta inte på tråkiga filmer för de är inte så kul om man nu inte gillar tråkiga filmer då ska man ju så klart se dem. 
  • Gift dig inte med någon som inte har samma filmsmak som du själv om du inte vill ägna 30min- några timmar per fredag och lördagkväll med att komma överens om vilken film ni ska se. Nu finns det ju lösningar på såna här problem men ibland vill man verkligen se en bra film och inte nån skrutt-film som ens partner vill se, det är lite jobbigt när båda känner så. 
  • Titta inte på film när förlossningen startar, man fattar ingenting av handlingen plus att värkarna gör att missar stora delar av filmen. Fast om man ändå inte förstod vad den handlar om så kanske det inte gör så mycket att missa en del. 

Det här var min lista för veckan hoppas att ni har fått något tips. 

torsdag 16 januari 2014

016. Om du fick leva i en film, vilken väljer du?

Leva i en film, vilken mardröm, nej jag vill verkligen inte alls leva i en film och välja att leva i en är som att välja mellan pest eller kolera och när man får nån av dessa så får man ju inte direkt välja. Jag löste detta problem genom att sticka ner handen i lådan med dvder och tog upp en film, det blev Nicke Nyfiken!

Så skulle jag leva i en film så skulle det vara Nicke Nyfiken, undra om jag skulle bo med mannen i den gula hatten då? Skulle jag oxå ha gula kläder eller hade jag varit kvinnan med det rosa benvärmarna tro?

Jag hade inte stått ut en dag i en Nicke Nyfiken film kan jag ta och tala om, jag hade blivit tokig av den där berättarrösten som talar om vad som händer redan innan frukost.Det är tur att jag slipper detta.  



onsdag 15 januari 2014

015. Vilken är din favoritskådespelare?

Sandra Bullock helt klart, alla kategorier eller kanske inte i kategorin manliga skådespelare, men ni fattar. Jag kan se en film bara för att hon är med i den och visste jag inte bättre så skulle jag nog säga att jag är lite småkär i henne. Men nu vet jag bättre och vet att jag inte är kär utan jag har bara en yttepytte liten förälskelse i denna kvinna.

Nu kan jag inte svara på varför jag tycker att hon är en så himla bra skådespelerska som jag faktiskt tycker att hon är, kanske är det de roller hon gör, jag känner väldigt ofta igen mig i hennes rollkaraktärer. Det är väldigt ofta som jag känner mig ungefär lika klumpig som några utav hennes rollkaraktärer har varit. Nu vet jag ju att hon spelar en roll och ibland önskar jag att jag också hade gjort det. Det är inte så lätt att se skillnad på en älg och en labrador men i såna lägen hade det var skönt att kunna gömma sig bakom en roll och bara säga att det var på skämt. Eller de gånger när skosnöret fastnar i kängan och man står på öronen, då hade det varit skönt att kunna säga: "Det stod så i manus", nu kan jag ju säga det men det är ingen som tror på mig.

tisdag 14 januari 2014

014. Ser du helst på film hemma eller på bio?

Hemma, visst det kan vara mysigt med bio någon gång men på riktigt man sitter i ett mörkt rum med en massa främmande människor och ibland skrattar man på fel ställen, äter popcorn på fel ställen och ibland kramar man fel hand i mörkret, det bäddar liksom för ett pinsamhetsmoment när lamporna tänds efter filmen. Men jag är inte den som är den och dömer andra vill man krama främmande folks händer i biomörkret så får man väl göra det men jag tycker personligen att det känns lite fel.

måndag 13 januari 2014

013. Vilken är din favoritfilmgenre?

Den här veckan kommer inläggen från bloggutmaningen bli ganska korta, det är tema film och jag kan inte säga att jag tittar på speciellt mycket film. Men håll tillgodo ändå.

Min favoritgenre är till makens olycka komedier, han hatar verkligen dessa pinsamma filmer som man behöver skämskudde för att se men jag älskar dem, jag tror att det har att göra med att jag väldigt ofta har otur när jag tänker eller snubblar på mina egna fötter och känner mig då inte så ensam när jag ser dessa filmer.

Det bästa är filmer som man skrattar tills man gråter, de är helt underbara.

söndag 12 januari 2014

Lite udda inlägg

När jag för en massa år sedan tänkte på att jag en dag skulle bli mamma, så var jag bombsäker på att jag skulle få en dotter, jag vet inte varför för det spelar ju verkligen ingen roll men jag trodde det i alla fall. Jag trodde det så mycket att för fem år sedan när jag var gravid så var jag säker på att det låg en liten flicka i min mage och blev då väldigt förvånad över att denna flickan hade snopp. Det var ju såklart min son som föddes och då skulle han ju ha snopp. Några år senare födde jag min andra son och den gången var jag mer säker på att det var en kille som låg i magen.

Livet blir ju oftast inte som man tänker att de ska bli men många gånger blir det tusen gånger bättre, jag älskar mina söner överallt annat och jag är så himla glad över att de är just söner. För skulle de ha ärvt min sjukdom så kommer de förhoppningsvis få en mildare grad än vad tjejer brukar få.

Skrivpuff: Dotter

012. Lista över favoritleksaker när jag var barn


  1.  Min stora kossa Elsa.
  2. Min rosa trehjuling
  3. Min lilla synt, där farfar hade satt ut vad tagenterna hette så att jag kunde spela på den.  
  4. Alla mina dockor
  5. Mitt barbiehus som morfar byggde.

Sådär det var ju inte så svårt, eller vad säger jag det här inlägget tog flera dagar och skriva och helt nöjd är jag inte. Bättre lycka nästa gång så att säga. 

lördag 11 januari 2014

När valpögonen ändrar ens planer

Jag fick inte följa med på dagens handling, jag som till och med hade tagit på mig strumpor för att kunna följa med, men precis när vi skulle ta på oss skorna så kom den stora killen och lägger sina armar om mig, tittar upp med sina valpögon och säger "Snälla mamma kan jag stanna hemma med dig". Vad svara man på det? "Jo självklart"

Jag överlever faktiskt utan ett besök på ica maxi, jag kunde ju skicka bud med maken om vad jag ville ha och han kom hem med rätt grejer, imponerad att han klarar det varje gång. Nej jag tycker inte att han är dum eller korkad på något sätt utan det är mer att jag inte klarar av att komma hem med rätt grejer till någon annan. Sist skulle jag köpa ostkaka, grädde och sylt, jag kom hem med ostkaka, grädde och marmelad.

Skrivpuff: Handling

011. Hiss och diss min barndom


Hiss

Jag har haft en fantastisk uppväxt och önskar att alla barn kunde få ha det så bra som jag hade det, jag har svårt att hitta tillfällen som varit extra bra men här nedan kommer några:
När jag blev storasyster.
När jag efter många om och men lärde mig cykla tackvare en envis pappa.
Körläger.
Alla somrar, jag minns att sommarloven var de bästa som fanns när jag var liten.

Diss

Dödsfall är en helt klar diss och självklart så var det ju inte mitt eget dödsfall för då skulle jag ju inte skrivit denna texten.



fredag 10 januari 2014

Kära gurkmarodörer

Jag och min son skulle vilja be er om en sak, det vore hemskt snällt av er om ni slutar att lägga den förbaskade gurkan i våra hamburgare hela tiden. Varje gång vi äter hamburgare med smält ost får vi lyfta på brödet och kolla om ni har varit i farten och lagt en liten grukbit på hamburgaren och varje gång så hittar vi en liten liten gurkbit. Kan du inte ta lite semester så vi slipper leta efter gurkbitar hela tiden, eller ännu hellre hitta nån annanstans att lägga gurkan, du kan lägga den på blodkorven eller på mandelfisken för det äter inte vi. Varför lägger du gurka på hamburgaren egentligen? Det är ju inte ens gott. 

Min son vill att jag skriver hela skärmen full med text om att du ska sluta med dessa dumheter, vi tycker inte att det är okej med gurka på hamburgaren. Vi skulle ju kunna säga till er att vi inte vill ha nån gurka redan när vi beställer men det kommer väl inte vi ihåg, då är vi hungriga och när man är hungrig är det svårt att komma ihåg viktiga saker som att man inte tycker om gurka på hamburgaren. Nu har vi tur för vi har en make/pappa som kan offra sig och äta upp våra gurkbitar så ni behöver inte bli arga, för vi slänger inte maten.

Men tänk på stackars gurkan då, har nån frågat den om den verkligen vill vara på hamburgaren? Hade jag varit en gurka hade inte jag velat hamna på en hamburgare, jag menar när man sitter där i trädgårdslandet som en gurkbebis och drömmer om att bli en vuxengurka inte sjutton har man som mål att hamna på en flottig köttbit och få en brödbit över sig. Nä man vill hamna i en god sallad, det hade jag velat i alla fall.

Med vänliga hälsningar

Sara och Kasper 

010. Tipsa om en lek du lekte som du tycker barn idag borde testa på också

Det här var ju inte så lätt, det jag lekte när jag var liten är sånt som barn leker idag. Dock kan jag tipsa om en lek som barn absolut inte behöver testa för det är nog den tråkigaste lek jag någonsin har lekt.

Man behöver två walkitalkis (eller vad det nu heter) eller två babyvakter som man kan prata i, sen tar man sin bästa kompis och kopplar in den ena enheten hos henne eller honom, sen kopplar man in den andra enheten hos sig själv. Sen skriver man var och en upp på en lapp titel och författare på alla böcker man har och sen läser man upp listan för varandra. Kan ju inte säga att vi lekte den leken ofta.

Nu när jag har skrivit om en lek som man inte bör testa så kom jag faktiskt på en lek som jag tycker att alla barn bör testa och det är att leka diskmaskin, och nej det betyder inte att man slickar rent alla tallrikar man har i huset. Istället så leker man att man är en smutsig tallrik och kletar sand på kroppen sen springer man ut i havet och sätter sig på huk och väntar på ens skummande våg. Det låter kanske inte som världens ballaste lek men jag kan sakna den än idag.

torsdag 9 januari 2014

onsdag 8 januari 2014

008. Killsaker

Dagens fråga: Var det något du gillade som barn som räknades "höra till det andra könet"?

Jag lekte med dockor när jag var liten och den anses väl kanske inte tillhöra den andra könet men sen byggde jag en hel del med lego också och på min tid fanns det inget rosa tjejlego minsann.

Så ja lite var jag nog och nosade på de andra könet, eller nä hur lät nu detta, så kan man ju inte skriva. Jag menar att jag lekte med så kallade pojkleksaker, jag hade både lego bilar, jag hade till och med en bilmatta och ett garage med hiss och grejer tänka sig. 




tisdag 7 januari 2014

007. Hur jag var som barn

Den här veckan var det verkligen inte lätt med bloggutmaningen, det vill jag lova... nu ska man blicka tillbaka på hur barndomen var och man själv var som barn. Det är inte det lättaste.

Men här kommer min tolkning på hur jag var som barn, jag var väldigt bestämd, blev det inte som jag ville så fick det vara. Jag älskade att klä ut mig och det var inte en helt ovanlig syn här hemma att jag gick runt med ett durkslag eller en falukorv på huvudet, det kan fortfarande hända att jag hittar något som jag bara måste testa om det passar på huvudet.

Jag extrumenperade mycket som barn, eller experimenterade skulle man nog säga på vanligt språk men inte om man hette Sara och var åtta år gammal. När man extrumenperade så bakade man antingen muffins med massor med karamellfärg eller så blandade man vatten och vattenfärg i ett glas, visst låter det helt wild and crazy? ;)

Men jag var nog som barn är mest, söta när de sover.

måndag 6 januari 2014

Nu måste barnen verkligen börja på förskolan igen

Det märks att det har varit jullov, barnen sover länge på morgonen och vi har mys mest hela tiden, dock bråkar de som hund och katt och kivar så fort man vänder ryggen till. Men det är inte därför jag vill att de ska tillbaka till förskolan imorgon utan det är för att jag tycker att de behöver lära sig lite andra sånger än luciasångerna som just nu går varma här hemma. 

Vad sägs om lillebrors version av Lusse lelle:
"Lusse lelle, lusse lelle, lusse lelle, lusse lelle, lusse lelle, elva nätter, lusse lelle, lusse lelle, lusse lelle..."

Eller bjällerklang kanske:

"Bankebang, bankebang, binga så de hörs, Bankebang, bankebang, bankebang, bankebang bankebang, bankebang, bankebang, bankebang, bankebang, bankebang, bankebang, bankebang..."

Eller luciasången:

"Nu kommer någon där, Nu kommer någon där, Nu kommer någon där, Nu kommer någon där, Nu kommer någon där, Nu kommer någon där, Nu kommer någon där..."

Sen får vi inte glömma Våran tomte heller:

"Våran tomte, våran tomte, våran tomte, våran tomte, våran tomte, våran tomte, våran tomte, våran tomte, våran tomte,våran tomte, våran tomte, våran tomte, våran tomte" Helst ska man springa som om man var skjuten ur en raket när man har sjungit två strofer. 


Jag har försökt att sjunga någon annan sång men då säger den lille killen till mig att "Nu räcker det med sång mamma". 

Den enda sången som inte är en jullåt som går hem hos vår lilla solstråle är coppanana, gissa vilken det är?

006. Vad var populärt när jag var liten?

När jag var liten så var det poppis med hockeybilder, man kunde om man vill gå fram till en polis här i stan och säga hej så fick man en hockeybild, men det var ingenting för mig.
Det var även poppis att lyssna på Spice Girls och BSB, jag tyckte inte att det var något för mig så jag lyssnade på Broder Daniel istället.

Många hade tamagotchis men jag tyckte inte att det var något för mig, inte heller tyckte jag att det var något att ha hamster eller kanin som husdjur jag hade en tesvamp istället, det var en geleklump som bodde i en bigpack-låda som man hällde på kallt te var tredje dag och sen kunde man dela på den efter nån vecka och lägga i en ny bigpack-låda och ge till en kompis, ungefär som ett kedjebrev. 
 Det var många som hade självlysande stjärnor i taket men det var inget för mig jag hade en kortlek i taket istället. Det fanns de som hade hennatatueringar men det var inget för mig jag hade hennaschampoo istället.
 
Behöver jag skriva att jag inte ville passa in när jag var liten? Nä jag tänkte väl det, men tur är nog det för hade det inte varit för att jag inte passade in hade jag aldrig flyttat direkt efter gymnasiet och hade jag inte flyttat hade jag inte träffat maken och hade jag inte träffat maken hade jag inte fått min två underbara barn och hade jag inte fått mina två underbara barn alltså är det positivt att jag inte samlade på hockeybilder och var som alla andra.

söndag 5 januari 2014

Svammel

Det har varit en minst sagt varierad dag och egentligen tycketär jag inte att jag har gjort någonting. Jag började med att kliva upp ur sängen några timmar efter resten av familjen, behöver jag säga att jag är trött på mina leder?

Efter frukosten som bara blev en kopp kaffe för jag glömde jag att man äter nåt till frukost oxå så tog jag fram jobbväskan och de två påsarna med pärmar jag tog med Hem från jobbet. Nu är det sorterat men inte mycket mer.

Efter lunch åkte jag och putsade fönster åt Friskis här i stan och den åkte vi hem och fikade hos min farmor. När vi ätit oss mätta på kakor åkte vi och handlade och sen kom en av mina bästa vänner hit. Barnen var helt tokiga för de älskar verkligen henne och spelar upp sig som bara den. Jag höll mig lugnare och blev tom ännu lugnare efter att jag tagit smärtstillande.

Nu väntar jag på maken som flippar i källaren, vi har nämligen ett avsnitt kvar av Gold rush och han verkar vilja dra ut på spänningen. Tror det är bäst jag kollar vad han gör. På återseende eller hörande eller läsande eller nåt!

Slänger in en bild oxå på familjen!

005. 5 Önskningar under 2014


  1. Få kontroll över min smärta
  2. Skriva mer
  3. Lära mig koppla av när jag kommer hem från jobbet
  4. Komma i ordning ordentligt i huset
  5. Klara bloggutmaningen365

Det är inte speciellt lätt att komma på fem saker man vill göra under 2014, det finns ju tusen saker egentligen men när man ska skriva ner dem så bara flyger de ur huvudet.




lördag 4 januari 2014

004 Hiss och diss 2013

Hiss

  • Två nya jobb - Jag har inte bara lyckats få ett nytt jobb utan två nya jobb under det gånga året, jag jobbar bara kvar på ett av dem och trivs som fisken i vattnet. 
  • Huset såldes och vi köpte nytt hus - Efter att ha haft huset till salu i ett år blev det sålt och det gjorde att vi äntligen kunde köpa ett hus här i stan och börja vårt liv på riktigt. 

Diss

  • Tre dödsfall inom loppet av en månad - Sommaren 2013 summerade mamma med orden: "Tre begravningar och en blindtarm"!
  • Blindtarmsoperation - I mitten på sommaren vaknade jag en tisdagsnatt av att det gjorde så fruktansvärt ont i magen och jag frös. När jag lyckades somna om efter en bra stund trodde jag att det var över, det var det inte. Det var nu helvetesresan började. Jag kom in till läkaren på fredagen, då konstaterade de att jag hade en cysta på äggstocken som hade gått sönder åkte hem med order om att att vila. På söndagen stod jag inte ut längre utan åkte in på nytt, denna gången sövde de mig och tada! de hittade en svart blindtarm som hade växt fast i tarmen. AJ! 
  • Nervskada - När jag trodde att allt var lugnt efter operationen började jag få som hugg i magen precis vid operationsärret, det visade sig vara en nervskada i magen som kommer ta minst ett år att läka. Tack för den!
  • Hjärnskakning - I december när jag är superstressad på jobbet, har två veckor kvar till jullovet, det är betyg som ska sättas och alla är jättetrötta. Då blir det blixthalka och jag snubblar och tar emot mig med huvudet. Hjärnskakning, vilket man ska vila bort, jag gjorde tvärtom och försökte jobba bort den. Det gick inte!
  • Morfintabletter - Pga all ökad smärta under året har min kroniska ledsmärta bara ökat och ökat, dagen innan nyårsafton klarade inte jag mer och ringde läkaren som skrev ut morfintabletter till mig, Väldigt roligt avslut på året. Gott nytt år liksom. 


Oj vad jag känner att jag gnäller i det här inlägget men faktum är att sista halvåret av 2013 är fyllt av smärta och jag har gått runt i en smärtdimma och i stort sett bara jobbat, jag hoppas att jag klarar av att göra någonting mer nu 2014. 

fredag 3 januari 2014

003, En favorit i repris

Dagens utmaning är att länka till ett inlägg från 2013 som jag tycker är läsvärt igen, och då har jag valt inlägget om när jag gör potatismos, det är såna här inlägg som jag hoppas att det kommer bli fler av under 2014, håll tillgodo. 


torsdag 2 januari 2014

Polerat golvet med mjölk

Undrar ni vad jag har gjort så här den andra dagen på året så har jag om rubriken polerat köksgolvet med mjölk, jag har dock inte gjort detta själv utan har fått hjälp av både mina barn och andras. Tre gånger har det stackars golvet och köksbordet fått denna vita flytande vätska över sig men som vanligt säger det ingenting utan bara ligget stilla och låter sig bli av med det blöta genom att man frenetiskt drar ett papper fram och tillbaka över det.

Det är ju så härligt med mjölk i mattan och på de stoppade köksstolarna, jag menar vi kommer ju ha glädje av detta i flera veckor framöver när vi känner hur doften sprider sig i köket. Eller så kanske jag fick bort allt med disktrasan inte vet jag men glömmer jag att byta den så kommer den ju inte dofta hallon den heller, men gör den någonsin det.

Detta är bara en vanlig dag i mitt liv, eller nej det är kanske inte en helt vanlig dag trots allt jag har peppar, peppar inte lika ont idag som jag har en vanlig dag.

Skrivpuff: Vanlig

Skrivpuffarna hittar ni här.

002 en omstart

002. Ser du ett nytt år som en chans att börja om eller är det bara som vilken tid på året som helst?

Så var det nytt år och det är andra dagen på det här nya året, 2014. Som så många andra år så ser jag det här som en chans att faktiskt ta tag i mitt liv och kanske får räta på en del av alla frågetecken. Många har under årens lopp rätats ut men det finns ständigt nya saker att ta tag i och ett nytt år ett ypperligt tillfälle att ta tag i saker och ting.

Jag börjar imorgon med att gå till sjukgymnasten, jag har inte varit där på många år och jag vill egentligen inte hör vad hon säger om mina leder och muskler men tar jag inte tag i det nu så kommer jag aldrig att göra det. Det här året kommer vara året när jag tar tag i mina ledproblem på riktigt, kanske kanske att jag till och med kommer så långt att jag blir vän med värken och accepterar den men det är ett stort kanske för jag är verkligen inte där ännu.

Är ni sugna på att själva vara med i bloggutmaningen eller vill kolla in de andra som är med kan ni klicka här



onsdag 1 januari 2014

Bra start på det nya året

Det här året har verkligen börjat bra, men jag ska ta det från början så håll i hatten för nu åker vi...

Vi var i Västervik i september, ja vi har ju varit där både innan och efter september men nu är det den här gången jag ska prata om. Jag hade inte tagit med mig några speciellt fina kläder för vi skulle  ju inte göra något särskilt. När vi kommer upp får vi reda på att det faktiskt var inplanerat en spontan kräftskiva hos makens bror och ja då fick vi helt enkelt åka och leta reda på en klänning att köpa. Jag hittade en för en massa pengar, eller massa och massa men 400 är mycket pengar när man brukar handla sina kläder på Ge-kås i Ullared. Jag trivdes jättebra i klänningen och hade stora planer för mig och klänning för resten av hösten. Det var en sittning i Kalmar med min gamla studentförening som jag tänkte att jag och klänningen kunde besöka tillsammans, jag och maken skulle på Club Sputnik i Jönköping ännu senare på hösten och där tänkte jag oxå ha klänningen. Så tänk er så ledsen och frustrerad jag kände mig när jag inte kan hitta min fina klänning. Jag letar överallt, jag ringer svärmor mer än en gång under hösten och de rensar till och med sin källare (inte för att leta efter min klänning men de passade ju på när de ändå drog ut allt), den fanns ingenstans. Så det blev för mig att hitta på andra kläder att ha på mig för utan kläder kändes inte okej att gå. Nu i julas när vi var i Västervik kollade jag under sängen för tänk om den faktiskt hade hamnat där ändå, jag åkte till butiken igen för tänk om de hade kvar klänningen och tänk om den hade varit på rea, nu hade de kvar den men inte på rea och 800 för en klänning var ju inte så kul.  De hade ju inte höjt priset men jag räknade ju med de 400 jag redan hade lagt på den försvunna klänningen. Så jag köpte ingen ny klänning och inte heller hittade jag den gamla. Igår letade jag i en väska som vi inte har använt på flera år för tänk om klänningen låg där i men det gjorde den ju så klart inte. Men idag när jag lite snabbt ska dra på mig ett par leggings så får jag ut en ihoprullad svart tygbit som jag tror är ett par leggings men ack så fel jag hade det var min fina klänning!


Nyår 2013 kort version

Hade ett jättelugnt och mysigt nyårsfirande igår, barnen var uppe sent och vår stora kille var fascinerad av raketerna och tyckte inte att det skulle ta slut, vår lilla kille somnade vid tio och sov sig igenom tolvslaget. Jag känner riktigt hur det kliar i fingrarna efter att få blogga, men orkar inte skriva så långa inlägg med mobilen. Förhoppningsvis vill min dator vara med ikväll så då blir det ett längre inlägg.

001. Hur tror du den här 365dagarsutmaningen kommer gå för dig?

Sådär då sitter jag här och skriver första inlägget på 365dagarsutmaningen. Ska jag vara helt ärlig så kommer det gå åt pipsvängen med den här utmaningen, jag menar hur ska jag komma ihåg att skriva varje dag i ett år. Det gick ju bra så länge jag var mammaledig och behövde sysselsättning när jag drack kaffe, den lille sov och den store var på förskolan.

Nu blir det lite mer pussel att få ihop tiden men jag ska göra mitt bästa och tänk jag har faktiskt saknat detta känner jag nu när jag sitter vid en dator och skriver. Det är mycket lättare än att sitta med mobilen som hela tiden väljer fel ord och så får man smstumme och grejer nä det här ska göras ordentligt.

Som sagt nu är jag igång, heja mig!